Ögonblick

Jag vill så gärna har jullov nu, så att jag kan slappna av.
Jag vill göra ingenting med gott samvet.

Miss you <3

                                                För jag har tagit studenten!! =D
Studentdagen var jättekul! Fick skriva i mössor, få blommor, äta lunch, springa ut från skolan, ta ett sista kort på klassen, åka kortegevagn, spela saxofon, komma hem till en fin fest, få presenter och gå på studentfest! Det var verkligen en lyckad dag!

Trodde att det skulle kännas lite jobbigt efter studenten, men oj vad skönt det faktiskt är! Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra till hösten men äsch, det ordnar sig nog! Jusst nu ser jag till att  ha det roligt och umgås med mina vänner och jobbar så jag har råd med allt kul ;) Har gått ett tag in på Sommarlovet nu och det är riktigt skönt! Jag jobbar endel i kiosken i Hova och ska snart jobba på dagis. Men som sagt det är inte bara jobb. Har varit på Ölandsresa med mina polare då vi bodde i Bobbys lyxiga  Husvagn på en jättelyxig camping, där vi bla badade jaccucci, vet inte hur det stavas, hihi, men kul var det!

Varje gång jag tänker på att vi ska ta studenten eller vad man ska göra till höstens så får jag lite panikkännslor. Paniken beror inte så mycket på vad jag ska göra till hösten, för det kommer nog lösa sig på något sätt. Utan paniken är att mina vänner ska flytta härifrån och att vi inte kommer att träffas på ett tag.
Men i veckan var det en människa som sa till mig att de riktiga vännerna kommer alltd finnas där hur långt ifrån varandra ni än hamnar ett tag. De riktiga vännerna kommer du att hålla kontakt med, ni kanske inte träffas varje vecka men senare i livet kan ni hitta tillbaka till varandra.
Jag fårstod också att det är upp till mig, och mina vänner, om vi kommer att glida isär eller inte. Jag bestämmer själv att jag vill hålla kontakten och hoppas att min vänn känner att det är lika viktigt från dess håll.
Jag förstår att det kan vara svårt för alla att träffas på samma gång,  men det kan ju räcka med telefonsamtal och en fika på stan ibland.
Jag vet iaf vilka jag vill alltid ska finnas i mitt liv, och jag ska se till att de kommer att stanna där.

Jag och mamma gick på en promenad idag, det var ju så skönt väder. Vi pratade om vad jag ska göra till hösten. Varje gång jag har pratat om det så får jag typ ångest för jag vet inte vad jag vill och vad som ska hända. Men idag när vi gick så fick jag en kännsla som man hade när man var liten. Kanske låter konstigt men det känndes i luften och på fågelsången att det skulle bli vår. Den kännslan kommer jag ihåg av någon anledning och allt kändes så bra. Vår betyder glädje och värme och att det snart är sommar och sommarlov. Det gjorde allt lite lättare, det gör ingenting att inte veta. I år är ju inte som alla andra år när man har en plats att vara på till hösten. Jag hoppas att jag kan komma på min nya plats snart men det är inte hela världen om jag inte gör det heller. Det kommer ju lösa sig på nåt sätt.

Veckorna går så fort nu, tiden far fram. Är så rädd för att sommaren ska komma, då kommer alla försvinna åt varsitt håll. Kommer sakna mina vänner så himla mycket. Man kommer säga att vi ses nog snart, men alla kommer man ju inte se igen. Nu har jag fått några av de bästa vännerna jag haft i hela mitt liv. Vill inte tappa bort er i världen! Ibland blir jag riktigt ledsen när jag tänker på det. Hur ska jag klara mig utan er? Vill att ni alltid ska finnas där! Ni betyder mycket!

Varför är man aldrig nöjd med det man har? Är man blond vill man vara brunett, är man kort vill man vara lång osv. Man inser inte vad man har och att man faktiskt duger percis som man är. Jag förstår inte varför man alltid ska vara så kritisk mot sig själv, jag är precis likadan. Jag ser mig i spegeln och tänker "nu får jag allt se till att dra ner lite på godsakerna". Man varför tänker jag så egentligen, jag är inte mycket större än mina kompisar och när de säger att de borde banta eller nåt så skrattar jag åt dem, för jag tycker att de är precis lagom. Men varför kan jag inte se på mig själv med samma ögon?
Jag är inte så fåfäng av mig, jag kan gå till skolan i mjukisbyxor och utan smink. För jag är ju ändå samma person. Men ibland tycker jag om att vara sminkad, ha fina kläder och högklackade skor för det får mig att sträcka på mig och lysa lite. Jag skulle vilja känna mig lika fin även fasst jag inte har gjort något.
Jag ser ungdomar omkring mig, varje dag i skolan, som är så "perfekt", de är smala, har de mordenaste kläderna och jättemycket smink. Ibland undrar jag om man mår bettre av att se ut så varje dag. Det kanske man gör, vad vet jag. Jag undrar om de inser att de är "perfekta" i andras ögon.
Jag tycker inte att det finns något som heter "Perfek". Alla, precis alla duger som de är. Man ska inte ändra på sig om man inte känner att man måste och att man gör det bara för sin egen skull. Men ändå så försöker jag att uppnå någonting ibland som ändå är min bild av "perfekt". För visst vill jag passa in mallen för en fin tjej.

Du och Jag duger!

Ibland känns dagarna så meningslösa. Man tänker på allting man borde göra fasst man inte orkar med. Eller allt roligt man skulle kunna göra. Så sitter man framför datorn och slösar bort sin tid, för det gör man verkligen -Slösar.
Fasst det kanske inte är meningslöst att bara "slösa" bort sin tid ibland. Om man alltid har det bra och roligt kan man ju inte värdesätta det tillslut. Man behöver ha stunder då man gör vad man kallar inget för att uppskatta alla bra stunder. Att göra ingenting är viktigt. Fasst man kan ju inte göra ingenting hela tiden.

Nu är ett nytt år här så då kan man börja om med nya tag. Detta året komer  bli speciellt, jag tar bla. studenten med mina kompisar till sommaren =). Men detta året kommer innebära mycket egna beslut och eftertanke. Det är inte bra att förvänta sig att saker ska bli fantastiska det är bettre att ha mindre drömmar eller att göra tillfällen minnesvärda. I år ska jag leva. =D

Igår var en så bra dag! Har varit ganska slapp o så på lovet så även igår. Jag och mamma var hos mormor och fikade. Sen åkte vi till Letex (klädaffär i älgarås) och hittade knapp någonting som vanligt, men jag provade jättemycket kläder, det var roligt! Sen när vi kom tillbaka till Hova så gick vi till kondis och fikade, jag tog en chokladboll som vanligt. När vi hade fikat och var på väg till bilen så gick vi förbi skoaffärn!! Jag kunde inte låta bli att gå in dit. Mamma hade sett ett par skor i fönstret som hon tyckte skulle passa mig. Dom var så snygga - bruna högklackade låga stövlar.. typ. Men dom fanns inte i storlek 38 så jag provade 39 och det var lite för stort. Typiskt tänkte jag. Men då gick affärsbiträden och hämtade ilägg och då passade skorna! Jag blev så glad så hon i kassan skrattade åt mig. Sen när vi skulle betala så fick vi lite rabatt och mamma köpte dom till mig. Jag lös som en sol när jag gick ut därifrån =)
Hihi att ett par skor kan göra så mycket, jag gick med dom hela dagen hemma sen.


Små saker betyder så mycket!

Imorgon är det Julafton, det har gått så fort iår
jag hann inte riktigt tänka innan det var en vecka kvar till jul.
Det kan nog bero på att vi inte har haft någon snö.
Men nu är julen här med all sin glädje och värme.
För mig är julen något alldeles extra, julen är magisk.
Man myser med dem man har närmast hjärtat och
skapar minnen och trygghet.